ssfranzen

jag blir så sjukt arg. eller besviken eller iaf tusen känslor i kroppen som får mig att regagera i ilska för det är sån ja är. så de är lika bra att skriva av sig för annars kan ja inte sova sen.
fattar du inte hur de känns? du har funnits i mitt liv till o från sen ja föddes men vet du hur ja känner? jo, att jag vet inte vem du är ja känner inte dig du är en främling för mig, ser du inte hur jävla mkt ja försöker? du ger inget, verkligen inget. visst du kanske har dåligt samvete men för i helvete säg det då för det är mig du sårar mig bara mig. det är ja som tror att du inte tycker om mig att det är mig det är fel på. men vet du jag tänker tala om de här för dig för ja har så mkt folk runt omkring mig som älskar mig som bryr sig. så om du inte tänker vara ärlig tillbaka o tala om vart du står så kommer din o min relation vara över. men just nu känns de som att de inte äns är värt att prata med dig för du lyssnar ju inte du lever ditt jävla liv.. en sak ja inte förstår är hur kan vi vara så olika vi är ju av samma kött o blod, eller?